Jennys konstiga värld

Ja, oj vad tiden rinner iväg när man jobbar har jag märkt. Starran har varit min arbetsplats i över en vecka nu och om en vecka så är jag alldeles strax hemma. Ska bli skönt att få komma hem och fira jul, nog för att jag trivs bra här men jul vill jag fira med min familj!

I fredags hade jag ett monsterpass som inte var utav denna värld förresten! Klockan 05.00 började jag på Statoil (klev upp 04.00), slutade 13.00. Åkte direkt till Sandvika för att jobba i garderob, till 00.00 (trodde jag i alla fall...). Midnatt blev till 03.00, och innan jag var hemma i lägenheten igen hade klockan hunnit blivit 05.00. Ett dygn var jag alltså borta och jobbade i princip konstant. Och garderob kan låta soft, men så är inte fallet när det finns hur mycket dubbelnummer som helst, skor och väskor som är onumrerade och allt är i en salig röra bara. INTE kul, typ det jobbigaste jag någonsing varit med om. Seriöst. Men som tur var styrde jag och Danne (som jag jobbade med) upp det till slut. Helt galet trött var jag när vi tog taxi hem...

Väl hemma väntade min underbara sambo Lökis med luciasång, tända ljus, pepparkakor och te. Vi satt uppe till klockan var 06.00 och bara myste och pratade. Sedan insåg vi att Lökis snart skulle upp och jag behövde duscha. Sent omsider kom jag i säng.

Jag vaknade av Lökis. Det var mörkt ute och jag tänkte att nu ska Lökis iväg till jobbet och jag kan somna om med gott samvete... Men ack vad jag bedrog mig! Lökis hade redan jobbat och klockan var sju på kvällen! Helt galet! Där gick den dagen... Lite fascinerande.

Kvällen var egentligen vikt åt utgång men med de förutsättningarna så bestämde Lökis och jag oss för att köra helmys med Gossip Girl, potatisgratäng och kladdkaka. Underbar kväll, så värt.

Och precis nu ikväll har det blivit klart att allas våran älskade Bibbi kommer komma och förgylla våran lägenhet i Oslo. JBL forever!

Första arbetsdagen avlöpte väl.

Nu: sova.

Efter en sen kväll med Britney-dokumentär (ja, jag gör allt för Lökis!) och Gossip Girl så sov jag länge och gott. Det var skönt att tänka på nåt annat än min beslutsångest. Gick upp vid typ två idag och åt lite gröt för att sedan gå ut och rensa tankarna innan samtalet till Robert på Donken skulle ringas. Jag pulsade i snön och besteg ett (litet) berg och fick mig en fantastisk utsikt över Oslo. Då kände jag att det var dags att ringa. Det kändes tungt när signalerna började gå fram. När jag fick svar så visade det sig att Robban hade då gått för dagen men jag fick hans mobilnummer av tjejen som jobbade.

Jag slog numret, det var lika bra att ta tjuren vid hornen direkt så jag inte hann tänka. Och det var så skönt att prata med honom. Han förstod min anledning, att det var skönt att veta sitt schema långt i förväg så att det gick lättare att planera. Och då sa jag att jag gärna kunde jobba extra hos Donken om de behövde hjälp. Det lät han väldigt positiv till och ska ringa mig i nästa vecka för att prata mer om det! Det vore ju super om det här skulle funka, allt känns så bra nu!

Ich liebe Oslo.

Och just ja, alldeles nyss ringde en gammal klasskompis till mig. Det visade sig att han också bor i Oslo! Hel galet oväntat och roligt! Han tyckte jag skulle följa med ut ikväll men jag tror jag passar på den som det känns nu... Men vi ska lätt ses nån dag snart!

Hur är allt hemma? Uppdatera mig lite är ni söta. Det verkar ju som att jag kommer bli kvar här ett tag nu...

"Du står inför ett val. Det kanske handlar om att byta jobb. Du funderar och ställer frågor till dig själv om vilket jobb som är bäst eller roligast. Stundtals blir det nästan plågsamt. Hjärtat kanske säger det ena jobbet, samtidigt som hjärnan säger tvärtom."

"Valet av jobb är beslut som du inte gärna vill ångra efteråt. Det är därför du känner av beslutsvåndan. Du vill inte att det ska bli fel. Det kanske inte får bli fel."


Taget från: http://www.stefanpettersson.se/mental_traning_39-07.shtml

Jag har två jobb och vet inte vilket jag ska välja. Lyxproblem skulle vissa kalla det, för tillfället känner jag att det skulle varit skönare att inte fått något av jobben alls.. Fast det menar jag ju inte egentligen. Det är ju väldigt smickrande alltsammans. Men ack så jobbigt. Ett drygt jäkla munsår har ploppat upp idag också, bara på grund av att jag har så mycket ångest och känner mig stressad för jag kan inte lugna ner mig och tänka klart. Då är det illa.

Och just ja, jag har jobbat idag också... På Universitetet här i Oslo, som hade nån lärarkonferans. Jag har också hjälpt till på ett café där och gjort smoothies och lite sånt. Och så har jag sålt våfflor på en musikgrejj. Jenka = effektiv som få? Javisst!

Donken? Statoil? Donken? Statoil? Donken? Statoil? Donken? Statoil? Donken? Statoil?
Det är frågan. Jag orkar inte mer...

HJÄLP MIG BESTÄMMA!

Detta har hänt (kronologisk ordning):

1. Jag var till Grata, ett bemanningsföretag där Josse och Sanna jobbar, och pratade med Björn (fast med norskt ö) och skrev in mig och så.
2. McDonalds där jag var på intervju ringer och säger att jag har jobb där om jag fortfarande är intresserad. Jag blev alltså utvald bland 180 personer, 1 av 180 - galet! Jag sa självklart ja, jag ville ju ha ett jobb!
3. Grata ringer, vill du jobba imorgon? Javisst svarar jag!
4. KIWI, mataffär, ringer och frågar om jag fortfarande vill ha jobb. Jag måste ju då förstås svara att jag redan har ett jobb nu...
5. Jag börjar fundera och tänka om det omöjliga blir möjligt och Statoil ringer imorgon och vill att jag ska jobba där, vad gör jag då? Lisa och Viktor försöker lugna ner mig men det är svårt.
6. Telefonen ringer igen. Det är Statoil... Vill du jobba hos oss?
7. Jag svarar ja direkt utan att tänka (så det var nog det jag ville innerst inne) och svamlar ur mig allt som har hänt senaste timmen för min blivande chef Johan. Han måste ju tyckt att jag var helt konstig men sa bara att jag "hade haft en väldigt bra dag med andra ord". Det hade han ju rätt i, minst sagt. Fast mycket ångest hade hunnits samlas i min kropp och själ denna timme...
8. Efter jag pratat klart med Johan var jag ju tvungen att direkt ringa Donken. Tyvärr hade Robert, chefen, redan gått för dagen så jag kunde inte få tag i honom. Måste alltså vänta till imorgon med det att säga att jag tyvärr inte kan jobba där, det känns tungt...

Lägg märke till att punkt 2 till och med 8 hände inom loppet av en timme. Jag blir helt matt...

Men nu har jag ju jobb, så jag ska vara nöjd och glad. Och det är jag ju! Men matt också... Och lite ångest fortfarande. Hoppas det blir bra det här.

Nästan så är det faktiskt, alla jobbar förutom jag så då får jag underhålla mig själv... Vill verkligen ha ett jobb nu!

Har varit på min andra anställningsintervju idag, på Statoil denna gång. Allt verkade jättebra, (förutom att dom hade haft tre rån på ett år och man jobbade själv på kvällarna, men men...) och jag skulle jättegärna vilja jobba där! Både chefen och hon som jobbade där idag var svenskar och verkade väldigt trevliga. Så nu hoppashoppashoppas jag och håller tummarna!

Igår kväll var jag till Sanna och Josse och julmyste med te och pepparkakor. Det blev även "lite" ommöblering, de har sjukt mycket möbler! Tur att Erik och Jocke som dom bor med jobbar på en flyttfirma, annars hade det blivit lite jobbigt... En väldans trevlig kväll blidde det hur som haver och det är så kul att vi bor här alla fyra tjejerna nu, och med gångavstånd till varandra dessutom! Perfekt. Fast det kan ju bli ännu mer perfekt, om det går som vi vill så förlänger Lisa och jag kontraktet på lägenheten vi bor i nu och så flyttar Josse och Sanna in med oss när Viktor flyttar hem. Hoppas, hoppas, hoppas det funkar!

Nu blir det nog lite Gossip Girl här innan jag ska möta upp Sanna och Josse på stan. Ha det bra allihopa!

Och just ja, om någon underbar läsare har ett jobb i Oslo åt mig i bakfickan så är det bara att höra av sig! Och vill ni ha mitt norska telefonnummer så är det också bara att höra av sig! (Men jag har två telefoner för tillfället, så det går bra att använda det svenska numret också.)

Kram på er!

Efter intensiva påtryckningar från mina fans så har jag nu beslutat att återuppta bloggandet igen. Mycket har hänt sedan sist, en sjukt rolig tågluff och lite turer runt om i Sverige har det blivit. Motala, Stockholm och Tranås har väl besökts några gånger.

Nu har ett nytt äventyr startat - Uppdrag Norge (på resedagboken). Här får ni den ocensurerade versionen. Jag och Lisa började vårat äventyr imorse klockan 04.25 och befinner oss nu i Oslo, anlände 14.35. Här ska jag försöka hitta jobb, blir kvar åtminstone till jul men om jag får jobb så stannar jag självklart längre. Vi delar en fin lägenhet med Viktor, där vi förhoppningsvis kan fortsätta bo i efter jul också men då med Sanna och Josse.

Har varit på en anställningsintervju på McDonalds idag, dom hade haft 180 ansökningar och valt ut sex av dem så jag var visst lite speciell! Intervjun kändes bra, och Robban som jag snackade med sa att det enda negativa han kunde hitta var att jag var svensk och således inte planerade att stanna hela livet hos dem... Plus att dom andra som sökte hade jobbat på Donken förr... Så mina chanser är väl ungefär lika med noll. SynD.

På onsdag har jag en ny intervju, på Statoil denna gång. Ett sex månaders långt vikariat är det som står på spel - vi får se hur det går.

Nu blir det mat här, bättre sent än aldrig som man brukar säga.