Jennys konstiga värld

Vet inte var jag ska börja. Om jag ska börja överhuvudtaget. Det bästa vore väl antagligen att inte börja skriva överhuvudtaget. Men ni som känner mig vet att jag sällan gör det som är bäst... Synd det. Så vad säger man? Gårdagskvällen får man väl benämna som kaos. Eller nåt. Den blev ju inte som jag tänkt mig nånstans. Suck. Jag kan ju inte uppföra mig för fem öre. Skärpning nu Jenny! Min utkorg och inkorg var inte att leka med imorse när jag vaknade om ni ville veta. Suck på den med. Och ja, jag är sorglig och ja, jag tycker synd om mig själv. Trots att jag vet att allt som händer i hela världen är mitt fel. Typ i alla fall. Jag vill bara att allt ska bestämmas och allt ska bli asbra och inga mer problem någonsin. Det skulle ju vara fint. Så jäkla fint. Men om en inte vill så funkar det ju inte har jag hört? Synd det också. Det har varit ett konstant flöde med överraskningar idag. Vissa roligare än andra. Reminders är sällan roliga...

Hmm... = jag?

Less - på allt och inget och resten.


Absolute 90's har varit, tillsammans med promenaden såklart, lätt bäst idag. Tack till favoriterna!
Over and out.