Jennys konstiga värld

Det som bara inte fick hända har hänt! Jag fick 013 som slutsiffror i mitt candidate number. Nu är det lika bra att kasta in handduken, det kommer stå 013 på allting som betygsätts för mig! Hur kan man ha sån himla otur?! Ett endaste litet fjuttigt nummer ifrån ett kanontal men ändå så långt borta... Det är kört. Och ja, jag vet att jag är vidskeplig men det går inte att göra någonting åt det! I can kiss my IB-diploma goodbye... Tack och adjö!

Jag hatar mig själv för att jag alltid ska göra allting i sista minuten.
Och så hatar jag IB förstås (förklaring överflödig).

Här sitter jag. Och lär Bibbi nya ord. Har inte varit i skolan idag. Har inte gjort så mycket som jag borde men lite. Min att göra-lista är inte av denna värld. Jag saknar sommarlovet. Jag har gjort en playlist som går om och om och om igen. Lasse är bäst. Jag har Oxford-biblioteket som bakgrund på datorn i inspirationssyfte. Jag saknar London. Mamma håller på och lagar jättegod mat för att hon tycker synd om mig. Mums! Igår var jag hos Sara som ska sy min balklänning. Hur ska den se ut?! Jag är sugen på att åka till Uppsala i helgen och aldrig mer komma hem. Fast det ska jag inte. Måste fixa mitt matteprojekt istället. Det är klart 23.59 på fredag. Och på lördag blir det lek med bästa muppisen. ÄNTLIGEN. Och bror kommer kanske också hem. Helgen ser finfin ut.
Men hur blir det med resten av livet?!

Många tankar.
Inga svar.
Givande.

...minst sagt.

Längtar till helgen...

Japp, det blir grejjer det. SACO-mässa, Lars Winnerbäck i Globen och shopping står på schemat. Hurray!

Snart (troligtvis och förhoppningsvis imorgon) så kommer ett fullspäckat inlägg om Londonresan med bilder och allt.  Watch out!

Trött. Vill sova. Har inte gjort något vettigt alls. Är det då ändå okej att gå och lägga sig 19.45?

Orkar inte vänta på svar så: godnatt med er allihopa!

Det är facitet efter denna kväll. Visst, kvällen var halvrolig sådär men kommer inte lämna några större avtryck i världshistorien. Och den levde verkligen inte upp till alla stjärnor som jag och brorsis bevittnade. Verkligen inte. Nu är jag extremt jättetrött och vill bara sova bort alla bekymmer, kan man göra det?

Snart bär det av till Bollnäs, det är partaj på g!

Alltså shit vilket House-avsnitt jag precis tittat på! Jag blir alldeles svag bara jag tänker på det. Kan det varit det bästa någonsin månntro?! Han är helt f-cking amazing my Gregory!

Den andra Gregoryn jag känner förväntar sig en Extension från mig ikväll. Så blir dock inte fallet, förlåt Greggy... Men imorgon bitti (?) ska du få den! Nu är jag trött, det har varit en intensiv kväll med familjen. Goodnight everyone!

Ganska jättetrött nu, blev inte mycket sömn inatt... Men det var en väldigt rolig kväll igår så det gör inget! Är för trött för att tänka klart för tillfället, men det löser sig väl. Det gör det alltid. Allt.

Lisa undrar om det är försent att betala till SACO-mässan. Loic säger att det inte är det. Loic försvinner ett tag. Loic kommer tillbaka. Loic har med sig lappen som suttit på väggen och där det står att man måste betala det snarast.
Jag frågar: - Loic, har du tagit ner lappen från väggen?!
Loic svarar: - Ja, men det finns ju flera stycken!

Så, nu är World Lit 1 inskickad! Den är kass, men nu är det äntligen över så vad gör det?! Snart bär det av till Bollnäs och Tranan för mat (med 27 andra!) och utgång, Veronika och World Lit ska firas. Ja, oj oj oj vad det ska firas alltså! Du (ja, just DU!) borde också komma, annars tror jag att du kommer missa något.... Vi ses i dimman!

Jag känner ett lugn nu, trots att jag inte borde. London fick mig verkligen att se med perspektiv på saker och ting (jag syftar först och främst på skolan nu). Det finns ju ett liv efter IB också, en hel värld som är redo att upptäckas väntar därute! Och jag ska banne mig upptäcka den. Sitter här med min World Lit och tusen andra grejor som måste göras inom den närmsta framtiden och - jag bryr mig inte. Jag bryr mig verkligen inte (för tillfället, ska väl kanske tilläggas). En konstig, men väldigt skön, känsla. Och imorgon blir det fest, för vill ni veta en sak?! Livet är till för att levas!

Angels - Robbie Williams
Beautiful Day - U2

Nu sticker jag till London, WIIIIIIIIIIIIIIIIEEEEEEEEEEEE!

Jag har typ packat färdigt nu och min väska väger bara tio kilo, LYCKA!

Farmor är här och vi äter massor med mat och grejjer, mumsigt. Senare blir det att träffa Linn, Manne, Calle och Danne (?) för (kanske) tennis och pizzamys. Efter det så ska jag hinna träffa min älskade Sara också som fyller år idag! Var så himla längesen vi sågs... Och grattis grattis GRATTIS på födelsedagen! Det är mycket att göra och lite tid, men det ska gå!

OCH OM ETT DYGN ÄR JAG I LONDON!

Det är helt crazy på Envägen 27 just nu med telefonkatalogsläsning, poker, ihopblandad artikel och reklam, packning, höga röster eftersom alla är så gott som döva, upprepningar, högläsning, dreamteam och så vidare och så vidare. Helt galet crazy. Bara på Envägen 27 pojkar och flickor, bara på Envägen 27!

Alltså seriöst, jag har blivit helt sjukt vuxen! Varför då, kanske ni undrar? Jo, för att jag har börjat äta majs OCH ringer upp folk. Det blir ju inte vuxnare än så... Vart ska det här sluta egentligen?! Jag skrämmer mig själv lite faktiskt...

Nu ska jag ringa upp en person. JAG ÄR RÄDD!

Gårdagskvällen blev ju mer än lyckad, riktigt kul var det. Det började med förferra hos Sanna, skoj skoj. Alla dom bästa var där, så roligt så. Lekar lektes och det pratades och stojjades. Kanske lite för mycket med tanke på Securitas-incidenten men men, det är smällar man får ta ibland... Efter Securitas så fortsatte vi den roliga kvällen nere på Tranan. Alltså shit vad tiden går fort när man har roligt! Innan jag visste ordet av så var det ju sista dansen. Oh well. Kul hade vi i alla fall (ja, jag talar för oss alla)! Dock skulle vi nog ha skippat den där sista tequilan Sanna, den var lite onödig... Fast äsch då, huvudsaken är ju att man har roligt! Och ojj så roligt vi har här i världen! Lite psykologsnack och annat smått och gott hanns också med under kvällen, trevligt trevligt. Så småningom så bar det av hem till Sanna och sängen. Vissa nyktrare än andra. Host host. Men kul hade vi! Summa summarium: det var en helgrym kväll. Och snart åker vi till London!